3. Du låter människanvända åter till stoft,du säger: "Vänd om,ni människors barn!"
4. Tusen år är i dina ögon som dagen i går som försvann,som en av nattens timmar.
5. Du sköljer bort dem, de är som en sömn.Om morgonen gror de som gräset,
6. om morgonen gror det och blomstrar, mot kvällen vissnar det och torkar.
7. Vi går under genom din vrede,förskräckta av din glöd.
8. Du ställer våra synder inför dig, våra hemligheteri ditt ansiktes ljus.
9. Alla våra dagar försvinner genom din vrede,vi slutar våra år som en suck.