1. En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflyktfrån släkte till släkte.
2. Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen,från evighet till evighet är du,Gud.
3. Du låter människanvända åter till stoft,du säger: "Vänd om,ni människors barn!"
4. Tusen år är i dina ögon som dagen i går som försvann,som en av nattens timmar.
5. Du sköljer bort dem, de är som en sömn.Om morgonen gror de som gräset,
6. om morgonen gror det och blomstrar, mot kvällen vissnar det och torkar.
7. Vi går under genom din vrede,förskräckta av din glöd.
8. Du ställer våra synder inför dig, våra hemligheteri ditt ansiktes ljus.
9. Alla våra dagar försvinner genom din vrede,vi slutar våra år som en suck.
10. Vårt liv varar sjuttio år, eller åttio om krafterna räcker.När det är som bästär det möda och bekymmer.Snart är det slut och vi flyger bort.
11. Vem känner din vredes kraftoch din harmså att han fruktar dig?
12. Lär oss att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan.