Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 139:2-18 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

2. Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.

3. Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägarär du förtrogen.

4. Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt om det.

5. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

6. Den kunskapen är för underbar för mig,den är så hög att jag inte kanfatta den.

7. Vart kan jag gå för din Ande,vart kan jag fly för ditt ansikte?

8. Stiger jag upp till himlen är du där,bäddar jag åt mig i dödsriketär du där.

9. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boningytterst i havet,

10. ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig.

11. Säger jag: "Låt mörker täcka migoch ljuset bli natt omkring mig",

12. så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen,mörkret är som ljuset.

13. Du har skapat mina njurar,du vävde mig i moderlivet.

14. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad.Underbara är dina verk,min själ vet det så väl.

15. Benen i min kropp var inte osynliga för dignär jag formades i det fördolda,när jag bildades i jordens djup.

16. Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster.Alla mina dagar blev skrivnai din bok,formade innan någon av demhade kommit.

17. Hur ofattbara är inte dina tankarför mig, Gud,hur väldig är inte deras mångfald!

18. Räknar jag dem är de fler än sandkornen.När jag vaknar är jag kvar hos dig.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 139