3. du timrar på vattnen dina salar. Du gör molnen till din vagnoch far fram på vindens vingar.
4. Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
5. Du grundade jorden på dess fästen, den vacklar ej till evig tid.
6. Du täckte den med djupet som en dräkt,högt över bergen stod vattnen.
7. Vid din tillrättavisning flydde de, för din dundrande röstskyndade de bort.
8. Berg höjde sig, dalar sänkte sig på den plats du bestämt för dem.
9. Du satte en gräns som vattnen inte får gå över,aldrig mer ska de täcka jorden.
10. Du låter källor flyta fram i dalarna,de forsar fram mellan bergen.
11. De vattnar markens alla djur, vildåsnor släcker sin törst.
12. Vid dem har himlens fåglar sina bon,bland grenarna hörs deras sång.
13. Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av det du skapar.
14. Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst.Så låter du brödkomma från jorden,
15. och vin som ger glädje åt människans hjärta.Med olja ger du glansåt hennes ansikte,och brödet styrker hennes hjärta.
16. Herrens träd blir mättade,Libanons cedrarsom han har planterat.