1. Profetia om Synernas dal. Vad fattas dig,eftersom allt ditt folkgår upp på taken?
2. Du larmfyllda, bullrande stad, du sorglösa stad!Dina fallnahar inte fallit för svärd,de dog inte i strid.
3. Alla dina furstar har flytt tillsammans,utan bågskott blev de fångar.Alla som påträffades hos digblev fångar,hur långt bort de än flydde.
4. Därför säger jag: Vänd bort blicken från mig,jag måste gråta bittert.Försök inte trösta mig över dottern mitt folks undergång.
5. Ja, det kommer en dagav förvirring, nertrampningoch bestörtningfrån Herren Gud Sebaoti Synernas dal,med nerbrutna muraroch rop upp mot berget.
6. Elam bär kogret, vagnkämpar och ryttare följer honom.Kir har blottat skölden.
7. Dina skönaste dalar fylls med vagnar, och ryttare har ställt upp sigvid porten.
8. Han tog bort skyddet från Juda.Den dagen ser du dig omefter vapnen i Skogshuset.
9. Ni ser att Davids stad har många rämnor,och ni samlar upp vattneti Nedre dammen.
10. Ni räknar husen i Jerusalem och river husför att förstärka muren.
11. Mellan de båda murarna gör ni en behållareför vattnet från Gamla dammen.Men ni ser inte upptill honom som har gjort detta,till honom som har bestämt detför länge sedan.
12. Herren Gud Sebaot kallar erpå den dagen till gråt och sorg,till att raka era huvudenoch klä er i säcktyg.
13. Men i stället blev det munterhet och glädje.Ni dödar oxar och slaktar får,ni äter kött och dricker vin:"Låt oss äta och dricka,för i morgon dör vi."
14. Men Herren Sebaot uppenbarade detta i mina öron: Sannerligen, denna er missgärning ska inte bli försonad så länge ni lever, säger Herren Gud Sebaot.
15. Så säger Herren Gud Sebaot: Gå och säg till förvaltaren, överförvaltaren Shebna:
16. Vad gör du här? Vem tänker du lägga här, eftersom du hugger ut en grav åt dig här? Du hugger ut din grav högt uppe, du urholkar klippan till en boning åt dig.
17. Se, Herren ska kasta dig långt bort, du starke man. Han ska gripa tag i dig med kraft.