5. Var och en sviker sin vän, ingen talar sanning.De lär sina tungor att tala lögn,de tröttar ut sig med att göra illa.
6. Du bor mitt ibland svek, i sin svekfullhet vill de inteveta av mig, säger Herren.
7. Därför säger Herren Sebaot så:Se, jag smälter dem och prövar dem,för vad annat kan jag göramed dottern mitt folk?
8. Deras tunga är en mördande pil, deras mun talar svek.De talar vänligt till sin nästa,men i hjärtat lägger de fällorför honom.
9. Skulle jag inte straffa dem för sådant? säger Herren.Skulle jag inte hämnaspå ett sådant folk som detta?
10. Jag vill gråta och sjunga sorgesångöver bergen,jag vill höja sorgesångöver betesmarkerna i öknen,för de är förbrända,ingen går fram där mer,och inga läten av boskaphörs längre.Både himlens fåglaroch de vilda djuren har flytt,de är alla borta.
11. Jag ska göra Jerusalem till ett stenröse,till en boning för schakaler,och Juda städer till en ödemarkdär ingen bor.
12. Vem är så vis att han förstår detta? Och till vem har Herrens mun talat, så att han kan förklara varför landet har blivit så fördärvat, förbränt som en öken där ingen färdas?
13. Herren svarade: Det är för att de har övergett min undervisning som jag gav dem. De har inte lyssnat till min röst och inte följt den,
14. utan vandrat efter sina hårda hjärtan och följt baalerna, så som deras fäder lärde dem.
15. Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag ska ge detta folk malört att äta och förgiftat vatten att dricka.
16. Och jag ska sprida ut dem bland folk som varken de eller deras fäder har känt, och jag ska sända svärdet efter dem tills jag gjort slut på dem.
17. Så säger Herren Sebaot: Se er om och kalla på gråterskorså att de kommer,sänd efter kunniga kvinnor,låt dem komma.
18. Låt dem snabbt stämma upp en sorgesång över oss,så att våra ögon rinner av tåraroch vattnet strömmarfrån våra ögonlock,
19. för sorgesång hörs från Sion: ”Vilken förödelsesom har drabbat oss!Vi skäms djupt,vi måste lämna landet,för de har rivit våra hem.”
20. Ni kvinnor, hör Herrens ord,öppna era öronför ordet från hans mun.Lär era döttrar sorgesång,lär varandra klagosång,
21. för döden stiger in genom våra fönsteroch kommer in i våra palats.Den rycker bort barnen från gatanoch de unga männen från torgen.