11. för ni gladde er och jublade när ni skövlade min arvedel.Ni hoppade som kvigor på tröskplatsenoch frustade som hingstar.
12. Er mor ska ändå stå med djup skam, hon som har fött er ska få skämmas.Se, sist av hednafolkenska hon bli en ödemark,ett torrt land och en öken!
13. På grund av Herrens vrede ska det ligga obebottoch helt öde.Var och en som går förbi Babelska häpna och visslavid tanken på alla dess plågor.
14. Rusta er till strid mot Babelfrån alla sidor, ni som spänner båge.Skjut på henne,spar inte på pilarna,för hon har syndat mot Herren.
15. Höj segerrop över henne från alla håll:”Hon har tvingats ge upp.Hennes stöd har fallit,hennes murar är nerrivna!”Detta är Herrens hämnd.Hämnas då på henne.Gör mot henne som hon har gjort.
16. Utrota ur Babel den som sår och den som håller skärani skördens tid.Undan det härjande svärdetska var och en vända omtill sitt folkoch var och en fly hem till sitt land.