1. När Jeremia hade avslutat sitt tal till folket och sagt dem alla de ord som Herren deras Gud hade sänt honom att tala till dem,
2. då svarade Asarja, Hoshajas son, och Johanan, Kareas son, och alla de andra självsäkra männen Jeremia och sade: ”Det är lögn det du säger! Herren vår Gud har inte sänt dig att säga: Ni ska inte bege er till Egypten för att bosätta er där.
3. Det är Baruk, Nerias son, som eggar upp dig mot oss för att vi ska överlämnas i kaldeernas hand, så att de dödar oss eller för oss bort i fångenskap till Babel.”
4. Varken Johanan, Kareas son, eller någon av befälen eller någon av folket ville lyda Herrens röst och stanna kvar i Juda land.
5. I stället tog Johanan, Kareas son, och alla befälen med sig alla som fanns kvar i Juda och som hade återvänt från alla de hednafolk dit de hade varit fördrivna, för att bosätta sig i Juda land,
6. både män, kvinnor och barn, kungadöttrarna och alla andra som Nebusaradan, översten för livvakterna, hade lämnat kvar hos Gedalja, Ahikams son, Shafans son, samt profeten Jeremia och Baruk, Nerias son.