24. som en vildåsna som är van vid öknenoch flåsar i sin brunst.Vem kan hålla tillbakahennes begär?Den som söker hennebehöver inte löpa sig trött.Vid parningstidenfinner man henne lätt.
25. Akta din fot så att du inte tappar skonoch din strupeså att den inte blir törstig.Men du svarar: ”Det är förgäves!Jag älskar främmande gudaroch tänker följa dem.”
26. Liksom tjuven står med skamnär han ertappas,så ska Israels hus få skämmasmed sina kungar och furstar,sina präster och profeter,
27. de som säger till trästycket: ”Du är min far”,och till stenen:”Du har fött mig”.De vänder ryggen mot migoch inte ansiktet.Men i olyckans tid ropar de:”Res dig och rädda oss!”
28. Var är då dina gudar som du gjorde åt dig?Låt dem resa sig!Kan de rädda dig i din olyckas tid?För du, Juda, har lika många gudarsom du har städer!
29. Varför går ni till rätta med mig?Ni har alla vänt er bort från mig,säger Herren.
30. Förgäves har jag slagit era barn, de lät sig inte tillrättavisas.Likt ett lejon som vållar fördärvhar ert eget svärd slukat era profeter.
31. Du släkte, se Herrens ord!Har jag varit en öken för Israeleller ett land av mörker?Varför säger mitt folk: ”Vi är fria,vi kommer inte mer till dig?”
32. Inte glömmer en jungfru sina smyckeneller en brud sin utstyrsel?Men mitt folk har i alla tiderglömt mig.
33. Hur skickligt går du inte till väganär du söker kärlek!Även de sämsta kvinnorhar du lärt dina vägar.
34. På dina mantelflikar finns blod av fattiga som var oskyldiga,de hade inte ertappats vid inbrott.
35. Trots allt detta säger du: ”Jag är oskyldig.Han är inte arg på mig längre.”Men jag vill gå till rätta med dig,eftersom du säger:”Jag har inte syndat.”
36. Varför far du än hit än dit för att ta en annan väg?Du blir besviken på Egyptenliksom du blev besvikenpå Assyrien.
37. Också därifrån måste du gå din väg med händerna på huvudet,för Herren förkastardem som du litar till,du får ingen framgång genom dem.