10. Se, därför är jag emot dig och dina strömmar, och jag ska göra Egyptens land till en ödemark, till ett ödelagt land, från Migdol till Assuan ända fram till Nubiens gräns.
11. Ingen människas fot ska gå fram där och ingen fot av något djur. Landet ska ligga obebott i fyrtio år.
12. Jag ska göra Egyptens land till en ödemark bland ödelagda länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna.
13. För så säger Herren Gud: När fyrtio år har gått, ska jag samla egyptierna från de folk där de är utspridda.
14. Jag ska göra slut på deras fångenskap och låta dem återvända till Patros land, som de härstammar från. Där ska de bli ett obetydligt rike,
15. ett rike som är obetydligare än andra riken så att det inte mer kan upphöja sig över folken. Jag ska låta dem bli så få att de inte kan härska över folken.
16. Israels folk ska inte mer förlita sig på egyptierna, utan de ska minnas sin synd när de vänder sig till dem för att få hjälp. Och de ska inse att jag är Herren Gud.”
17. I det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden kom Herrens ord till mig:
18. ”Människobarn, Nebukadressar, Babels kung, har låtit sin här utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavd. Men varken han eller hans här har vunnit något av Tyrus genom det arbete de utfört mot det.
19. Därför säger Herren Gud så: Se, jag ger Egyptens land till Nebukadressar, Babels kung, och han ska föra bort dess rikedomar och plundra och ta byte där. Detta ska hans här få som lön.