17. Också jag ska slå ihop mina händer och släcka min vrede.Jag, Herren, har talat.”
18. Herrens ord kom till mig:
19. ”Människobarn, märk ut åt dig två vägar där den babyloniske kungens svärd kan gå fram. Låt båda gå ut från ett och samma land. Gör en vägvisare och sätt ut den på den plats där vägen till staden börjar.
20. Märk ut den väg där svärdet ska gå, dels till Rabba i Ammons land, dels till Juda med det befästa Jerusalem.
21. För Babels kung står redan vid vägskälet där de båda vägarna börjar för att bli spådd. Han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern.
22. I sin högra hand får han då lotten ’Jerusalem’. Där ska han sätta upp murbräckor, öppna sin mun till stridsrop, höja sin röst till härskri, sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur.
23. Men detta tycks dem vara en falsk spådom. De har ju svurit eder. Men han ska påminna dem om deras missgärning och ta dem till fånga.
24. Därför säger Herren Gud så: Eftersom ni väcker upp minnet av er missgärning, så att era överträdelser har blivit uppenbara och er synd visar sig i allt ni gör, eftersom minnet av er har blivit uppväckt, därför ska ni komma att gripas med våld.
25. Och du dödligt sårade, ogudaktige furste över Israel, din dag kommer då din missgärning har nått sin gräns.
26. Så säger Herren Gud: Ta av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan! Inget ska förbli som det är. Det som är lågt ska upphöjas, och det som är högt ska förödmjukas.
27. Ruin, ruin, jag ska göra det till en ruin. Det ska inte vara någonting, förrän han som det rätteligen tillhör kommer. Honom ska jag ge det.
28. Människobarn, profetera och säg: Så säger Herren Gud om ammoniterna och om deras hånfulla ord: Ett svärd, ett svärd är draget,slipat för att slakta,för att förgöra, för att blixtra.
29. De har sett falska profetsyner om dig,de har spått lögner om dig,men du ska sättas på de slagnas halsar,på ogudaktiga vilkas dag har kommit,tiden då missgärningen har nått sin gräns.
30. Stick svärdet i skidan igen. På den plats där du skapats,i det land du härstammar frånska jag döma dig.
31. Jag ska ösa min vrede över dig och blåsa min harms eld mot dig.Jag ska överlämna dig åt vilda människorsom är mästare på att fördärva.
32. Du ska bli till mat åt elden, ditt blod ska flyta i landet.Ingen ska mer tänka på dig,för jag, Herren, har talat.”