12. Korna gick raka vägen mot Bet-Shemesh. De gick hela tiden samma väg. De gick där och råmade utan att vika av vare sig till höger eller till vänster. Filisteernas furstar följde efter dem ända till gränsen mot Bet-Shemesh.
13. Folket i Bet-Shemesh höll på med veteskörd i dalen. De lyfte sin blick och fick syn på arken, och de blev mycket glada när de såg den.
14. När vagnen nådde åkern hos Josua från Bet-Shemesh stannade den där, och där låg en stor sten. Då högg de upp trävirket från vagnen och offrade korna till brännoffer åt Herren.
15. Leviterna lyfte ner Herrens ark, tillsammans med skrinet med guldföremålen som stod där bredvid, och satte det på den stora stenen. Invånarna i Bet-Shemesh offrade på den dagen brännoffer och slaktoffer åt Herren.
16. När filisteernas fem furstar hade sett detta, vände de samma dag tillbaka till Ekron.
17. De bölder av guld som filisteerna gav som skuldoffer åt Herren var: en för Ashdod, en för Gaza, en för Ashkelon, en för Gat, en för Ekron.
18. Men guldråttorna var lika många som filisteernas alla städer under de fem furstarna, och då medräknades både befästa städer och landsbygdens byar. Den stora stenen där de satte ner Herrens ark är ett vittne, och den finns kvar än i dag på betshemeshiten Josuas åker.
19. Av invånarna i Bet-Shemesh blev några slagna för att de hade sett in i Herrens ark. Herren dödade sjuttio man bland folket, femtio var hövdingar. Och folket sörjde över att Herren hade slagit så många bland dem.
20. Invånarna i Bet-Shemesh sade: ”Vem kan bestå inför Herren, denne helige Gud? Till vem ska han dra vidare härifrån oss?”
21. De skickade sändebud till dem som bodde i Kirjat-Jearim och sade: ”Filisteerna har sänt tillbaka Herrens ark. Kom ner hit och hämta upp den till er.”