12. Men han väntade ännu sju dagar innan han lät duvan flyga ut igen. Då kom hon inte mer tillbaka till honom.
13. Det sexhundraförsta året, på första dagen i den första månaden, hade vattnet torkat bort från jorden. Då tog Noa av taket på arken och såg att jordytan hade torkat.
14. Och den tjugosjunde dagen i andra månaden var jorden alldeles torr.
15. Då talade Gud till Noa och sade:
16. ”Gå ut ur arken med din hustru, dina söner och dina sonhustrur.
17. Låt alla de djur, allt levande som du har hos dig, gå med dig, både fåglar och fyrfotadjur och alla kräldjur som rör sig på marken, så att de växer till och blir fruktsamma och förökar sig på jorden.”
18. Så gick Noa ut med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur.