13. Då sade Israel till Josef: ”Se, dina bröder vallar fåren i Shekem. Jag vill sända dig till dem.” Han svarade: ”Jag är redo.”
14. Israel sade till honom: ”Gå och se efter om allt är väl med dina bröder och med fåren. Kom sedan tillbaka till mig med besked.” Så sände han i väg honom från Hebrons dal, och han kom till Shekem.
15. Där mötte han en man medan han irrade omkring på fältet. Mannen frågade honom vad han sökte.
16. Han svarade: ”Jag letar efter mina bröder. Säg mig var de vallar sin hjord.”
17. Mannen svarade: ”De har gått härifrån. Jag hörde dem säga att de skulle gå till Dotan.” Då gick Josef vidare efter sina bröder och fann dem i Dotan.
18. Men när de såg honom på avstånd, innan han kommit fram till dem, började de prata om att döda honom.
19. De sade till varandra. ”Där kommer drömmaren.
20. Kom nu, så dödar vi honom och kastar honom i en brunn! Sedan kan vi säga att ett vilddjur åt upp honom. Så får vi se hur det går med hans drömmar!”
21. Men när Ruben hörde det, ville han rädda honom från dem och sade: ”Vi kan inte slå ihjäl honom.”
22. Och han fortsatte: ”Spill inte blod! Kasta ner honom i brunnen här i öknen, men bär inte hand på honom!” Han ville nämligen rädda honom från dem och föra honom tillbaka till hans far.
23. När Josef kom fram till sina bröder, slet de av honom den hellånga dräkten som han hade på sig.
24. Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom, det fanns inget vatten i den.
25. Sedan satte de sig ner för att äta. Då fick de se en karavan med ismaeliter som kom från Gilead. Deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum, och de var på väg ner till Egypten.