20. Ni ska också säga: Se, din tjänare Jakob kommer efter oss.” Han tänkte nämligen: ”Jag vill beveka honom med gåvorna som kommer före mig. Sedan kommer jag själv inför hans ansikte. Kanske tar han då emot mig väl.”
21. Så kom gåvorna före honom, medan han själv stannade i lägret den natten.
22. Men Jakob steg upp samma natt och tog sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe.
23. Han tog dem och förde dem över bäckravinen tillsammans med allt annat han ägde.
24. Och Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom ända tills gryningen kom.
25. När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden så att höften gick ur led medan han brottades med honom.
26. Och han sade: ”Släpp mig, för gryningen är här.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.”
27. Då sade han till honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade: ”Jakob.”
28. Han sade: ”Du ska inte längre heta Jakob utan Israel, för du har kämpat med Gud och med människor och segrat.”
29. Och Jakob frågade: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du efter mitt namn?” Och han välsignade honom där.