25. Och hon fortsatte: ”Vi har gott om halm och foder, och även plats där du kan övernatta.”
26. Då böjde mannen sig ner och tillbad Herren
27. och sade: ”Lovad är Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har tagit sin nåd och trofasthet från min herre! Herren har lett mig på vägen hem till min herres släkt.”
28. Och flickan sprang hem och berättade alltsammans.
29. Rebecka hade en bror som hette Laban. Han sprang i väg till mannen vid källan.
30. Han hade nämligen sett näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde sin syster berätta vad mannen sagt till henne gick han ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan.