21. Då svarade han honom: ”Jag ska göra som du vill också i det här. Jag ska inte omstörta staden du talar om.
22. Men skynda dig att fly dit, för jag kan inte göra något förrän du är där.” Därför fick staden namnet Soar.
23. Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar.
24. Då lät Herren svavel och eld regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra.
25. Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och det som växte på marken.
26. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka, och hon blev en saltstod.
27. Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren
28. och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn.
29. När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan förödelsen, när han omstörtade städerna där Lot hade bott.
30. Lot drog ut från Soar upp till bergsbygden och bosatte sig där med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Han bodde med sina båda döttrar i en grotta.
31. Då sade den äldre till den yngre: ”Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan gå in till oss som man gör överallt på jorden.