3. När Abram hade bott tio år i Kanaans land, tog hans hustru Saraj sin egyptiska slavinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram.
4. Han gick in till Hagar och hon blev havande. Men när hon märkte att hon var havande, började hon förakta sin husmor.
5. Då sade Saraj till Abram: ”Den kränkning jag utsätts för ska komma över dig. Jag lade själv min slavinna i din famn, men när hon märkte att hon var havande började hon förakta mig. Herren får döma mellan mig och dig.”
6. Abram sade till Saraj: ”Se, din slavinna är i din hand. Gör med henne som du finner bäst.” När Saraj då bestraffade henne, flydde hon bort från henne.
7. Men Herrens ängel fann henne vid en vattenkälla i öknen, den källa som ligger vid vägen till Shur.
8. Han sade: ”Hagar, Sarajs slavinna, varifrån kommer du och vart går du?” Hon svarade: ”Jag är på flykt från min husmor Saraj.”
9. Då sade Herrens ängel till henne: ”Gå tillbaka till din husmor och ödmjuka dig under henne.”
10. Och Herrens ängel fortsatte: ”Jag ska göra dina efterkommande så talrika att man inte kan räkna dem.”
11. Sedan sade Herrens ängel till henne: ”Se, du är havande,och du ska föda en son.Du ska kalla honom Ismael,för Herren har hörthur du har lidit.