17. Då gick David ut emot dem och sade till dem: ”Om ni kommer till mig med fredliga avsikter och vill hjälpa mig, så är jag beredd att förena mig med er. Men kommer ni för att förråda mig till mina fiender fastän mina händer är fria från våld, då ska våra fäders Gud se det och straffa det.”
18. Men Anden kom över Amasaj, den främste bland de trettio, och han sade: ”Dina är vi, David,och med dig står vi, du Ishais son.Frid, frid vare med dig,och frid vare med demsom hjälper dig,för din Gud hjälper dig!”David tog emot dem och gjorde dem till befälhavare i sin krigarskara.
19. Från Manasse gick några över till David, när han drog ut med filisteerna i kriget mot Saul. Men David och hans män fick inte hjälpa filisteerna, för filisteernas furstar hade rådslag och skickade sedan bort honom och sade: ”Det kostar oss våra huvuden om han går över till sin herre Saul!”
20. När han gav sig i väg till Siklag, gick dessa från Manasse över till honom: Adna, Josabad, Jediael, Mikael, Josabad, Elihu och Silletaj, huvudmän för de ätter som hörde till Manasse.
21. De hjälpte David mot rövarbanden, för de var alla tappra stridsmän och blev ledare i hären.
22. Dag efter dag kom allt fler till David för att hjälpa honom, tills han hade en här stor som Guds här.
23. Detta är antalet av det beväpnade krigsfolk som kom till David i Hebron för att efter Herrens befallning flytta Sauls kungamakt över till honom:
24. Juda söner som bar sköld och spjut, 6 800 beväpnade till strid,
25. av Simeons söner tappra stridsmän, 7 100,
26. av Levi söner 4 600,
27. därtill Jojada, fursten inom Arons släkt, och med honom 3 700,
28. dessutom Sadok, en tapper ung man med sin fars släkt, 22 befälhavare,
29. av Benjamins söner, Sauls stamfränder, 3 000 – vid den tiden höll nämligen de flesta av dem fortfarande troget fast vid Sauls hus –
30. av Efraims söner 20 800 tappra stridsmän, namnkunniga män i sina familjer,