1. Man berättade för Joab: ”Se, kungen gråter och sörjer över Absalom.”
2. Och segern blev till sorg den dagen för allt folket, när de den dagen hörde hur kungen sörjde över sin son.
3. Folket smög sig in i staden den dagen så som folk gör när de skäms över att ha flytt i en strid.
4. Men kungen hade dolt sitt ansikte och klagade med hög röst: ”Min son Absalom! Absalom, min son, min son!”
5. Då gick Joab in i huset till kungen och sade: ”I dag har du förödmjukat alla dina tjänare, de som i dag har räddat ditt liv och dina söners och döttrars liv och dina hustrurs liv och dina bihustrurs liv.