18. Du ska fira det osyrade brödets högtid. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, så som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv. Det var i månaden Aviv som du drog ut ur Egypten.
19. Allt som först kommer ut ur moderlivet är mitt, liksom allt förstfött av hankön bland din boskap, det må vara oxe eller får.
20. Men ett förstfött åsneföl ska du lösa ut med ett lamm, och om du inte vill lösa ut det ska du krossa nacken på det. Varje förstfödd bland dina söner ska du lösa ut. Ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer.
21. Sex dagar ska du arbeta, men på sjunde dagen ska du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden ska du ha vilodag.
22. Du ska fira veckohögtiden när du skördar det första vetet och bärgningshögtiden vid årets slut.
23. Tre gånger om året ska alla dina män träda fram inför Herren Gud, Israels Gud,
24. för jag ska driva undan folk för dig och utvidga ditt område. Ingen ska stå efter ditt land, när du tre gånger om året drar upp för att träda fram inför Herren din Guds ansikte.
25. Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat. Påskhögtidens slaktoffer ska inte lämnas kvar över natten till morgonen.
26. Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus. Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor.”
27. Herren sade till Mose: ”Skriv upp dessa ord åt dig, för i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.”
28. Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio budorden.
29. När Mose sedan kom ner från Sinai berg och hade med sig vittnesbördets båda tavlor på vägen ner, visste han inte att hans ansiktes hy strålade efter att han hade talat med Herren.
30. Aron och alla Israels barn såg Mose, och se, hans ansiktes hy strålade. Och de var rädda för att komma nära honom.
31. Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och församlingens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.
32. Sedan kom alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som Herren hade sagt honom på Sinai berg.
33. När Mose hade talat färdigt till dem hängde han en slöja för ansiktet.