18. När pojken blev större gick han en dag ut till sin far hos skördemännen.
19. Då började han klaga för sin far: ”Mitt huvud! Mitt huvud!” Fadern sade till sin tjänare: ”Ta honom och bär honom till hans mor.”
20. Han tog honom och förde honom till hans mor. Han satt i hennes knä till middagstiden. Då dog han.
21. Men hon gick upp och lade honom på gudsmannens säng, stängde igen om honom och gick ut.
22. Därefter kallade hon på sin man och sade: ”Sänd till mig en av tjänarna med ett åsnesto. Jag skyndar mig i väg till gudsmannen och kommer strax tillbaka.”
23. Han sade: ”Varför ger du dig av till honom i dag? Det är ju varken nymånad eller sabbat?” Hon svarade: ”Oroa dig inte.”
24. Sedan lät hon sadla åsnan och sade till sin tjänare: ”Driv på framåt och stanna inte förrän jag säger till.”