5. När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja,
6. sade Jesaja till dem: ”Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädda för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med.
7. Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land.”
8. Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish.
9. Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia med detta budskap:
10. ”Så ska ni säga till Hiskia, kungen i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand.
11. Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad!
12. Har folken som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar?
13. Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?”
14. När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte.
15. Och Hiskia bad till Herren och sade: ”Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden.
16. Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord som han talat för att håna den levande Guden.
17. Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt hednafolken och deras länder.
18. Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem.
19. Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, bara du.”
20. Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Assyriens kung Sanherib,
21. och detta är det ord som Herren har talat om honom: Hon föraktar dig och hånar dig,jungfrun, dottern Sion.Hon skakar på huvudet åt dig,dottern Jerusalem.
22. Vem har du hånat och hädat, mot vem har du höjt din röstoch högmodigt lyft din blick?Jo, mot Israels Helige!
23. Genom dina sändebud hånade du Herrennär du sade: ”Med mina många vagnardrog jag upp på bergens höjder,till Libanons avlägsna trakter.Jag högg ner dess höga cedraroch utvalda cypresser.Jag trängde fram till dess bortesta boningoch dess frodiga skog.