14. När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte.
15. Och Hiskia bad till Herren och sade: ”Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden.
16. Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord som han talat för att håna den levande Guden.
17. Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt hednafolken och deras länder.
18. Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem.
19. Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, bara du.”
20. Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Assyriens kung Sanherib,
21. och detta är det ord som Herren har talat om honom: Hon föraktar dig och hånar dig,jungfrun, dottern Sion.Hon skakar på huvudet åt dig,dottern Jerusalem.
22. Vem har du hånat och hädat, mot vem har du höjt din röstoch högmodigt lyft din blick?Jo, mot Israels Helige!
23. Genom dina sändebud hånade du Herrennär du sade: ”Med mina många vagnardrog jag upp på bergens höjder,till Libanons avlägsna trakter.Jag högg ner dess höga cedraroch utvalda cypresser.Jag trängde fram till dess bortesta boningoch dess frodiga skog.