26. Men på fjärde dagen samlades de i Berakadalen. Där välsignade de Herren, och därför fick platsen namnet Berakadalen, som den heter än i dag.
27. Därefter vände alla Juda och Jerusalems män, med Joshafat i spetsen, glada tillbaka till Jerusalem, eftersom Herren hade låtit dem glädja sig över sina fiender.
28. De drog in i Jerusalem med lyror, harpor och trumpeter och tågade till Herrens hus.
29. Och fruktan för Gud kom över alla länders riken, när de hörde att Herren hade stridit mot Israels fiender.
30. Joshafats rike hade nu ro, för hans Gud gav honom lugn på alla sidor.
31. Så regerade Joshafat över Juda. Han var trettiofem år gammal när han blev kung, och han regerade tjugofem år i Jerusalem. Hans mor hette Asuba och var dotter till Shilhi.
32. Han vandrade på sin far Asas väg och vek inte av från den, för han gjorde det som var rätt i Herrens ögon.
33. Men offerhöjderna avskaffades inte, och folket hade ännu inte vänt sina hjärtan till sina fäders Gud.
34. Vad som mer finns att säga om Joshafat, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i Jehus, Hananis sons, krönika som är upptagen i boken om Israels kungar.