6. Så kom han då till Simon Petrus. Och han sade till honom: Herre, skulle du två mina fötter?
7. Jesus svarade, och sade till honom: Det jag gör, vetst du icke nu; härefter skall du det få veta.
8. Petrus sade till honom: Aldrig skall du två mina fötter. Jesus svarade honom: Om jag icke tvår dig, då hafver du ingen del med mig.
9. Då sade till honom Simon Petrus: Herre, icke allenast mina fötter, utan ock händer och hufvud.
10. Jesus sade till honom: Den som tvagen är, honom görs icke behof, utan att två fötterna; men han är all ren; och I ären rene, dock icke alle.
11. Ty han visste ho den var, som honom förråda skulle; derföre sade han: I ären icke rene alle.
12. Sedan han då hade tvagit deras fötter, och tagit sin kläder på sig igen, och satt sig, sade han åter till dem: Veten I hvad jag eder gjort hafver?
13. I kallen mig Mästare och Herre; och I sägen rätt; ty jag är ock så.
14. Hafver nu jag, som är eder Herre och Mästare, tvagit edra fötter, så skolen I ock inbördes två hvarannars fötter.
15. Jag hafver gifvit eder efterdömelse, att såsom jag gjorde eder, så skolen I ock göra.
16. Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Tjenaren är icke förmer än hans herre; icke är heller sändabådet förmer än han, som honom sändt hafver.
17. Om I detta veten, salige ären I, om I det gören.
18. Icke talar jag om eder alla; jag vet hvilka jag hafver utkorat; men på det att Skriften skall varda fullkomnad: Den der äter bröd med mig, han trampade mig med sin fot.
19. Nu säger jag eder det, förr än det sker, att, när det är skedt, skolen I tro att det är jag.
20. Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som undfår dem jag sänder, han undfår mig; men hvilken som mig undfår, han undfår honom som mig sändt hafver.