9. Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
10. Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
11. Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
12. Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
13. Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
14. De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
15. Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
16. Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
17. Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.