1. En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
2. Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
3. Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
4. All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. Sela.
5. Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
6. Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
7. Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. Sela.
8. Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;