Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50
  51. 51
  52. 52
  53. 53
  54. 54
  55. 55
  56. 56
  57. 57
  58. 58
  59. 59
  60. 60
  61. 61
  62. 62
  63. 63
  64. 64
  65. 65
  66. 66
  67. 67
  68. 68
  69. 69
  70. 70
  71. 71
  72. 72
  73. 73
  74. 74
  75. 75
  76. 76
  77. 77
  78. 78
  79. 79
  80. 80
  81. 81
  82. 82
  83. 83
  84. 84
  85. 85
  86. 86
  87. 87
  88. 88
  89. 89
  90. 90
  91. 91
  92. 92
  93. 93
  94. 94
  95. 95
  96. 96
  97. 97
  98. 98
  99. 99
  100. 100
  101. 101
  102. 102
  103. 103
  104. 104
  105. 105
  106. 106
  107. 107
  108. 108
  109. 109
  110. 110
  111. 111
  112. 112
  113. 113
  114. 114
  115. 115
  116. 116
  117. 117
  118. 118
  119. 119
  120. 120
  121. 121
  122. 122
  123. 123
  124. 124
  125. 125
  126. 126
  127. 127
  128. 128
  129. 129
  130. 130
  131. 131
  132. 132
  133. 133
  134. 134
  135. 135
  136. 136
  137. 137
  138. 138
  139. 139
  140. 140
  141. 141
  142. 142
  143. 143
  144. 144
  145. 145
  146. 146
  147. 147
  148. 148
  149. 149
  150. 150

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 109 Bibel 2000 (B2000)

Psalm 109

1. För körledaren. Av David, en psalm.Gud, som jag prisar, var inte tyst!

2. De gudlösa och svekfulla anklagar migoch ljuger öppet för mig.

3. Jag omges av deras hatfulla ord,de angriper mig utan skäl.

4. De lönar min kärlek med fiendskap,fast jag inte gjort dem illa.

5. De ger mig ont för gottoch hat för min kärlek.

6. Utse åt honom en orättfärdig domare,och låt en åklagare träda upp mot honom.

7. Låt honom prövas och dömas skyldig,låt hans bön vara fåfäng.

8. Må hans liv bli kortoch en annan överta hans syssla.

9. Må hans barn bli faderlösaoch hans hustru bli änka.

10. Må hans barn stryka runt som tiggare,fördrivna från ett hem i ruiner.

11. Må fordringsägarna ta allt han haroch främlingar plundra hans egendom.

12. Må ingen visa honom vänlighetoch ingen bry sig om hans faderlösa barn.

13. Må hans efterkommande utrotasoch deras namn utplånas i nästa släktled.

14. Må Herren minnas hans fäders skuld,inte utplåna hans moders synd,

15. må den alltid stå för Herrens ögon.Må hans minne försvinna från jorden,

16. eftersom han inte ville visa mildhetutan förföljde de hjälplösa och fattigaoch de förtvivlade för att döda dem.

17. Han älskade att förbanna,må förbannelsen drabba honom,han ville inte välsigna,må välsignelsen fly honom.

18. Han klädde sig i förbannelse som i en dräkt,må den tränga in i hans inre som vattenoch som olja in i hans ben.

19. Må den hölja honom som en klädnad,vara som ett bälte han ständigt bär.

20. Låt dem som anklagar mig lönas så av Herren,dessa som talar ont om mig.

21. Men du, Herre, min härskare,gör väl mot mig, ditt namn till ära,befria mig i din trofasta godhet.

22. Jag är hjälplös och fattig,och mitt hjärta är fyllt av ångest.

23. Jag försvinner som aftonskuggan,jag skakas bort som en gräshoppa.

24. Mina knän är svaga av fasta,min kropp är mager och torr.

25. Jag är utsatt för deras hån,de skakar på huvudet när de ser mig.

26. Rädda mig, Herre, min Gud,hjälp mig i din godhet.

27. Låt dem inse att det är ditt verk,att det är du, Herre, som handlar.

28. Må du välsigna när de förbannar,må mina motståndare stå med skammen din tjänare glädjas.

29. Låt dem som anklagar mig kläs i vanäraoch höljas i sin skam som i en mantel.

30. Jag vill tacka och lova Herren,prisa honom i den stora skaran,

31. ty han står vid den fattiges sidaoch räddar honom från dem som dömer.