1. En dag när Jesus undervisade folket i templet och predikade evangeliet, kom översteprästerna och de skriftlärda tillsammans med de äldste fram
2. och frågade honom: "Säg oss vad du har för fullmakt att göra detta och vem som har gett dig den fullmakten?"
3. Han svarade dem: "Jag har också en fråga. Säg mig:
4. Johannes dop, kom det från himlen eller från människor?"
5. De överlade med varandra och sade: "Svarar vi: Från himlen, kommer han att fråga: Varför trodde ni då inte på honom?
6. Säger vi: Från människor, kommer allt folket att stena oss, eftersom de är övertygade om att Johannes var en profet."
7. Och de svarade att de inte visste varifrån det var.
8. Jesus sade till dem: "Då säger inte heller jag er vad jag har för fullmakt att göra detta."
9. Sedan berättade han denna liknelse för folket: "En man planterade en vingård och arrenderade ut den till vingårdsarbetare och reste bort en längre tid.
10. När tiden var inne skickade han en tjänare till vingårdsarbetarna för att de skulle ge honom hans del av vingårdens avkastning. Men vingårdsarbetarna slog honom och skickade i väg honom tomhänt.
11. Då sände han en annan tjänare. Också honom slog de och hånade och skickade i väg tomhänt.
12. Därefter sände han en tredje tjänare. Men även honom slog de blodig och jagade bort.
13. Då sade vingårdens herre: Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son. Honom skall de väl ha respekt för.
14. Men när vingårdsarbetarna fick se honom, överlade de med varandra och sade: Här har vi arvtagaren! Låt oss döda honom, så får vi arvet.
15. Och de kastade ut honom ur vingården och dödade honom. Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?
16. Jo, han skall komma och döda dessa vingårdsarbetare och lämna vingården åt andra." När de hörde detta, sade de: "Det får aldrig hända!"
17. Men han såg på dem och frågade: "Vad menas då med detta ord i Skriften: "Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten."
18. Var och en som faller på den stenen skall krossas, och den som stenen faller på skall smulas sönder."
19. De skriftlärda och översteprästerna ville nu gripa honom på en gång, men de vågade inte för folket. De förstod att det var om dem han hade talat i denna liknelse.