10. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.
11. Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.
12. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra förblir Gud i oss, och hans kärlek har nått sitt mål i oss.
13. Vi vet att vi förblir i honom och han i oss, därför att han har gett oss av sin Ande.
14. Vi har sett och vittnar om att Fadern har sänt sin Son som världens Frälsare.
15. Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förblir Gud och han själv förblir i Gud.
16. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.
17. I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen.
18. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.
19. Vi älskar därför att han först har älskat oss.