11. Så drar de vidare som vinden,de fortsätter framåtoch ådrar sig skuld.Deras egen styrka är deras gud.
12. Har inte du, Herre, alltid varit till,du min Gud, min Helige?Vi skall inte dö! Herre, till en dom har du satt dem,till en tillrättavisning har du berett dem,du vår klippa.
13. Dina ögon är för rena för att se på det onda.Du som inte står ut med att se någon orätt,hur kan du då se på de trolösaoch tiga när den ogudaktige slukarden som är mer rättfärdig än han?
14. Du gör människorna lika fiskarna i havet,lika kräldjuren som inte har någon herre.
15. De drar upp dem alla med sin krokoch fångar dem i sitt nät.De samlar dem i sitt garn,därför jublar de och är glada.
16. Därför offrar de åt sitt nätoch tänder rökelse åt sitt garn.Genom dem blir deras andel fetoch deras mat välsmakande.
17. Men skall de då få vittja sitt nätoch ständigt dräpa folken utan förskoning?