Kapitel

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36

Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Fjärde Moseboken 32 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Stammarna öster om Jordan

1. Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar. När de såg Jaesers land och Gileads land, fann de att det var en god trakt för boskap.

2. Gads barn och Rubens barn kom då till Mose och prästen Eleasar och menighetens furstar och sade:

3. "Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

4. det land som Herren har vunnit åt Israels menighet, är ett land för boskap, och dina tjänare har boskap."

5. De sade vidare: "Om vi har funnit nåd inför dina ögon, så ge detta land åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa gå över Jordan."

6. Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Skall ni stanna här medan era bröder drar ut i krig?

7. Varför vill ni göra Israels barn modlösa så att de inte vill gå över floden in i det land som Herren har gett dem?

8. Så gjorde också era fäder när jag sände dem från Kadesh-Barnea för att bese landet.

9. Sedan de hade dragit upp till Druvdalen och sett landet, gjorde de Israels barn modlösa så att de inte ville gå in i det land som Herren hade givit dem.

10. Herrens vrede upptändes den dagen och han svor denna ed:

11. Av de män som drog upp ur Egypten skall ingen som är tjugo år eller äldre få se det land som jag med ed har lovat Abraham, Isak och Jakob, eftersom de inte i allt har följt mig,

12. ingen utom Kaleb, kenisiten Jefunnes son, och Josua, Nuns son, ty de har i allt följt Herren.

13. Så upptändes Herrens vrede mot Israel, och han lät dem irra omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte var borta som hade gjort det som var ont i Herrens ögon.

14. Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel!

15. Om ni vänder er bort ifrån honom, skall han låta dem bli kvar i öknen ännu längre och ni kommer att dra fördärv över hela detta folk."

16. Då trädde de fram till Mose och sade: "Låt oss här bygga inhägnader åt vår boskap och städer åt våra barn.

17. Själva vill vi genast beväpna oss och dra ut i spetsen för Israels barn, till dess att vi har fört dem till deras plats. Under tiden kan våra barn bo i de befästa städerna, i säkerhet för landets inbyggare.

18. Vi skall inte återvända hem, förrän Israels barn har fått var och en sin arvedel.

19. Ty vi vill inte ha vår arvedel med dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på denna sida av Jordan, på östra sidan."

20. Mose svarade dem: "Om ni gör detta, om ni beväpnar er inför Herren till kriget,

21. så att alla era beväpnade män går över Jordan inför Herren, till dess att han har fördrivit sina fiender inför sig,

22. och landet har blivit underkuvat inför Herren, och ni sedan vänder tillbaka, då skall ni vara utan skuld mot Herren och mot Israel, och detta land skall bli er besittning inför Herrens ansikte.

23. Men om ni inte gör detta, se, då syndar ni mot Herren, och ni skall veta att er synd skall drabba er.

24. Bygg städer åt era barn och inhägnader åt er boskap och gör vad ni har sagt."

25. Gads barn och Rubens barn sade till Mose: "Dina tjänare skall göra så som min herre befaller.

26. Våra barn, våra hustrur, vår boskap och alla våra dragdjur skall bli kvar här i Gileads städer.

27. Men dina tjänare, alla som är beväpnade för krig, skall dra över dit och strida inför Herrens ansikte, alldeles som min herre har sagt."

28. Mose gav då befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

29. Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn går över Jordan med er, alla de som är beväpnade till strid inför Herrens ansikte, och landet blir kuvat inför er, då skall ni ge dem landet Gilead till besittning.

30. Men om de inte drar beväpnade över med er, skall de få sin besittning bland er i Kanaans land."

31. Gads barn och Rubens barn svarade: "Vad Herren har sagt till dina tjänare, det vill vi göra.

32. Inför Herrens ansikte vill vi beväpnade dra över till Kanaans land men få vår arvsbesittning här på denna sidan Jordan."

33. Mose gav åt dem, åt Gads barn och Rubens barn och ena hälften av Manasse, Josefs sons, stam: amoreernas kung Sichons rike, och Basans kung Ogs rike. Han gav dem landet med städer och områdena kring städerna.

34. Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

35. Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

36. Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer med inhägnader för boskap.

37. Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjatajim,

38. Nebo och Baal-Meon, vilkas namn har ändrats, och Sibma. Och de gav namn åt städerna som de byggde upp.

39. Makirs, Manasses sons, barn drog bort till Gilead och intog det och fördrev amoreerna som bodde där.

40. Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

41. Och Jair, Manasses son, drog ut och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

42. Noba drog ut och intog Kenat med dess underlydande orter och kallade det Noba efter sitt eget namn.