1. När den kananeiske kungen av Arad, som bodde i Negev, hörde att Israel närmade sig på Atarimvägen, gav han sig i strid med Israel och tog några av dem till fånga.
2. Då gav Israel ett löfte till Herren: ”Om du ger detta folk i min hand, ska jag viga deras städer åt förintelse.”
3. Herren lyssnade till Israels röst och gav kananeerna i deras hand, och de vigde dem och deras städer åt förintelse. Och platsen fick namnet Horma.
4. De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt.
5. Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!”
6. Då sände Herren giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog.
7. Då kom folket till Mose och sade: ”Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.” Och Mose bad för folket.
8. Herren sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva.”
9. Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva.
10. Israels barn bröt upp och slog läger i Obot.
11. Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut.
12. Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal.
13. Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna.
14. Därför heter det i Boken om Herrens krig: ”Vaheb i Sufa,och Arnons bäckravin,
15. och bäckravinens sidor som går ner till Ars bosättningoch lutar sig mot Moabs gräns.”
16. Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som Herren sade till Mose: ”Samla folket så ska jag ge dem vatten.”
17. Då sjöng Israel denna sång: ”Flöda, du brunn!Sjung om den!
18. Brunnen som hövdingar grävde, som folkets främste grävde utmed spiran, med sina stavar.”Från öknen drog de till Mattana,
19. från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot,
20. från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon.
21. Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung, och lät säga:
22. ”Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen tills vi har kommit igenom ditt område.”
23. Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel.
24. Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst.
25. Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter.
26. Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon.
27. Därför säger skalderna: ”Kom till Heshbon,Bygg och befäst Sichons stad,
28. för en eld gick ut från Heshbon, en låga från Sichons stad.Den förtärde Ar i Moab,herrarna på Arnons höjder.
29. Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemoshs folk!Han lät sina söner bli flyktingaroch sina döttrar gå i fångenskap,till amoreernas kung, Sichon.
30. Vi sköt ner dem. Förlorat var Heshbon,ända till Dibon.Vi härjade ända till Nofasom når till Medeba.”
31. Så bosatte sig Israel i amoreernas land.
32. Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där.
33. Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei.
34. Men Herren sade till Mose: ”Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon.”
35. Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.