1. Vi som äro starka äro pliktiga att bära de svagas skröpligheter och att icke leva oss själva till behag.
2. Var och en av oss må leva sin nästa till behag, honom till fromma och honom till uppbyggelse.
3. Kristus levde ju icke sig själv till behag, utan med honom skedde såsom det är skrivet: »Dina smädares smädelser hava fallit över mig.»
4. Ty allt vad som fordom har blivit skrivet, det är skrivet oss till undervisning, för att vi, genom ståndaktighet och genom den tröst som skrifterna giva, skola bevara vårt hopp.
5. Och ståndaktighetens och tröstens Gud give eder att vara ens till sinnes med varandra i Kristi Jesu efterföljelse,
6. så att I endräktigt och med en mun prisen vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader.