2. Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3. När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4. och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5. Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6. Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7. Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8. Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9. Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10. och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11. Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12. Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13. Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»