20. När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
21. Och medan de åto, sade han: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»
22. Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: »Icke är det väl jag, Herre?»
23. Då svarade han och sade: »Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
24. Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
25. Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: »Rabbi, icke är det väl jag?» Han svarade honom: »Du har själv sagt det.»
26. Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: »Tagen och äten; detta är min lekamen.»
27. Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: »Dricken härav alla;
28. ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
29. Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike.»
30. När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
31. Då sade Jesus till dem: »I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'