6. De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna
7. och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.
8. Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.
9. Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.
10. Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.
11. Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.
12. Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.
13. Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.
15. Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären!
16. Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!
17. I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?
18. Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'
19. I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?
20. Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.
21. Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.
22. Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.