6. I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
7. I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
8. 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
9. och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
10. Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
11. Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
12. Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
13. Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
14. Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
15. Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
16. Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
17. Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?