13. Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
14. Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
15. Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
16. Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
17. Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
18. Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
19. Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
20. Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
21. Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
22. Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
23. Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
24. Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
25. Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
26. Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
27. Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»