36. Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.
37. Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
38. Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
39. Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»
40. Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
41. Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»
42. Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
43. och han tog det och åt därav i deras åsyn.
44. Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»