31. Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
32. Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
33. Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
34. Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
35. Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
36. Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
37. Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
38. Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
39. Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
40. Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.»
41. Då sade Petrus: »Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?»
42. Herren svarade: »Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --
43. salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
44. Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.