22. Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
23. Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
24. Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
25. Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
26. Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
27. Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
28. Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
29. Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
30. Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.