Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 12:24-34 Svenska 1917 (SV1917)

24. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.

25. Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv.

26. Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.

27. Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.

28. Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»

29. Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»

30. Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»

31. Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.

32. Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»

33. Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.

34. Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?»

Läs fullständig kapitel Johannes 12