1. Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
2. ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
3. Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
4. Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5. för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6. Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
7. Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
8. Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
9. Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
10. I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
11. Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
12. Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
13. I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
14. Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
15. När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
16. Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!