Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Filipperbrevet 2:11-23 Svenska 1917 (SV1917)

11. och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.

12. Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

13. Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.

14. Gören allt utan att knorra och tveka,

15. så att I bliven otadliga och rena, Guds ostraffliga barn mitt ibland »ett vrångt och avogt släkte», inom vilket I lysen såsom himlaljus i världen,

16. i det att I hållen fast vid livets ord. Bliven mig så till berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag icke har strävat förgäves och icke förgäves har arbetat.

17. Men om än mitt blod bliver utgjutet såsom ett drickoffer, när jag förrättar min tempeltjänst och därvid frambär offret av eder tro, så gläder jag mig dock och deltager i allas eder glädje.

18. Sammalunda mån ock I glädjas och deltaga i min glädje.

19. Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till eder, så att ock jag får känna hugnad genom det som jag då hör om eder.

20. Ty jag har ingen av samma sinne som han, ingen som av så uppriktigt hjärta kommer att hava omsorg om eder.

21. Allasammans söka de sitt eget, icke vad som hör Kristus Jesus till.

22. Men hans beprövade trohet kännen I; I veten huru han med mig har verkat i evangelii tjänst, såsom en son tjänar sin fader.

23. Honom hoppas jag alltså kunna sända, så snart jag har fått se huru det går med min sak.

Läs fullständig kapitel Filipperbrevet 2