Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Filemonbrevet 1:15-25 Svenska 1917 (SV1917)

15. När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid,

16. nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en träl: såsom en älskad broder. Detta är han redan för mig i högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både efter köttet och i Herren!

17. Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom såsom du skulle taga emot mig själv.

18. Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning.

19. Jag, Paulus, skriver här med egen hand: »Jag skall själv betala det.» Jag skulle också kunna säga: »För upp det på din räkning.» Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.

20. Ja, min broder, måtte jag »få gagn» av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus.

21. Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär.

22. Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.

23. Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;

24. så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina medarbetare.

25. Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.

Läs fullständig kapitel Filemonbrevet 1