Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Apostagärningarna 5:9-24 Svenska 1917 (SV1917)

9. Då sade Petrus till henne: »Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig.»

10. Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.

11. Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.

12. Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.

13. Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.

14. Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.

15. Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.

16. Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.

17. Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan

18. och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.

19. Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:

20. »Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord.»

21. När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.

22. Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta

23. och sade: »Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne.»

24. När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.

Läs fullständig kapitel Apostagärningarna 5