Gamla Testamentet

Nya Testamentet

2 Korinthierbrevet 11:22-33 Svenska 1917 (SV1917)

22. Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.

23. Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.

24. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.

25. Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.

26. Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --

27. allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.

28. Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.

29. Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --

30. Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.

31. Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger.

32. I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;

33. och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.

Läs fullständig kapitel 2 Korinthierbrevet 11