Gamla Testamentet

Nya Testamentet

1 Timotheosbrevet 1:3-14 Svenska 1917 (SV1917)

3. Jag bjuder dig, nu såsom när jag for åstad till Macedonien, att stanna kvar i Efesus och där förmana somliga att icke förkunna främmande läror

4. eller akta på fabler och släktledningshistorier utan ände, som ju snarare vålla ordstrider än främja den Guds ordning som kommer till fullbordan i tron.

5. Och förmaningens ändamål är kärlek av ett rent hjärta och av ett gott samvete och av en oskrymtad tro.

6. Från dessa stycken hava somliga farit vilse och vänt sin håg till fåfängligt tal --

7. människor som vilja vara lärare i lagen, fastän de icke förstå ens vad de själva tala, eller vad de ting äro, som de med sådan säkerhet orda om.

8. Men vi veta att lagen är god, om man nämligen brukar den såsom lagen bör brukas,

9. och om man förstår detta, att lagen är till icke för rättfärdiga människor, utan för dem som trotsa lag och myndighet, för ogudaktiga och syndare, oheliga och oandliga människor, fadermördare och modermördare, för mandråpare,

10. för dem som öva otukt och onaturlig vällustsynd, för dem som äro människosäljare, lögnare, menedare eller något annat som strider mot den sunda läran --

11. detta i enlighet med det evangelium om den salige Gudens härlighet, varmed jag har blivit betrodd.

12. Vår Herre Kristus Jesus, som har givit mig kraft, tackar jag för att han har tagit mig i sin tjänst och funnit mig vara förtroende värd,

13. mig som förut var en hädare och förföljare och våldsverkare. Men barmhärtighet vederfors mig, eftersom jag icke bättre visste, när jag i min otro handlade så.

14. Och vår Herres nåd blev så mycket mer överflödande, med tron och kärleken i Kristus Jesus.

Läs fullständig kapitel 1 Timotheosbrevet 1